Fältbiologerna på Almedalsveckan hade idag en rundvandring i Visby för att alla ska känna sig hemmastadda och veta var de ska styra sina steg vid olika händelser. Olika platser vi besökte var bl.a Alternativveckan, Stora Torget, Almedalen såklart och Sveriges Kärnbränslehantering AB (SKB) i deras fartyg Sigyn.
Hos SKB stannade alla vi elva fältbiologer under mer än en timme! Vi fick en egen guide som berättade och svarade på frågor. Att slutförvaring av vårt kärnbränsleavfall är brännande viktigt kan inte understrykas nog. Bara under 2010 - det år som det tidigare fanns beslut på att kärnkraften skulle vara avvecklad - har kärnkraftsindustrin i Sverige producerat 8000 ton radioaktivt avfall. Tillräckligt för att utplåna allt liv på jorden många gånger om.
Kärnavfallet ska vara säkert i minst 100 000 år. Ett hundra tusen år. Svindlande. En omöjlig, overklig uppgift att skapa säkra förhållanden för något överhuvudtaget under 100 000 år. Vi kan egentligen aldrig vara säkra på att det är tillräckligt säkert och det är miljörörelsernas uppgift att tillsammans med SKB hitta något som kan anses vara säkert nog. SKB har kommit långt i sitt förslag för ett slutgiltigt slutförvar som ska lämnas in till prövning innan årets slut. Ett viktigt frågetecken som kvarstår är fortfarande bl.a övervakning av avfallet.
Den absolut viktigaste åtgärden för att göra skadorna så små som möjligt är så klart att stänga reaktorerna.
Att kärnkraft skulle vara billig energi ifrågasätts kraftigt av Fältbiologerna. Det känns snarare som ett SMS-lån, vi får snabbt billig energi idag, men under 100 000 år ska vi betala av skulden med osäker ränta.
Miljörörelsen har en förening vid namn MKG (miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning) vars syfte är att bevaka och granska kärnkraftsindustrins arbete med ett planerat slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Föreningen MKG är en samarbetsorganisation där bland annat Fältbiologerna är med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar